Senaste dagarna i korthet.

Dagarna med vännerna på Langkawi... Alltså! Dagarna med vännerna på Langkawi! Underbara, härliga och fina!

På äventyr.

På strandpromenad.

På påskäggsjakt (bästa Karin som tänker på allt!).

Lyckan när man finner <3

Poolhäng i timmar.

I mååååånga timmar.

Några att spela kort med när föräldrarna har massor att prata om.

Spännande samtalsämnen avhandlades på balkongen, vid poolen, på gymet, vid lunchen, vid middagen, på promenaden. Mest hela tiden med andra ord.

Mysigast var det nog på balkongen med något uppfriskande till.

Så sorgligt att säga hej då. Så tomt att resa vidare ensamma. Lycka då, att vi landar i Dubai hos dessa fina vänner om en månad <3

Men först några veckor i Thailand.

Stopp i Kuala Lumpur på väg dit. I denna storstad stannade vi bara i ett dygn. Change of scenery, kan man väl lugnt säga.

Vidare sedan mot Krabi.

Försenat flyg. Tråkig flygplats. Obehaglig flygning i guppande flygmaskin (Barnen ba; Hahahahaha, åh det killar i magen och åh, vad roligt! Jag ba; Not so much!!!) Som ett mirakel landade vi på fast mark. Ett dygns paus i Krabi på ett gulligt hotell med gullig pool. Indiskt till middag (familjens favoritmat) innan behövlig nattvila. En sketen timmes tidskillnad är överraskande irriterande och tröttsam.

I morse vaknade jag och Johan dyngförkylda. Efter frukost blev vi upphämtade av en taxi som körde oss till fel ställe och när vi upptäckt det och jag således påpekade det, påmindes vi om att vi åter är i Thailand. I manana-landet, där påpekande av missförstånd inte bär någon som helst frukt. Jag svalde några gånger. Svor i tystnad. Och sedan fick vi tänka om. Gick bra ändå. Någon timme senare satt vi på båten till Koh Lanta.

Vi kom fram och det var tomt. Vi såg oss omkring och undrade om det var samma ö som vi besökte två månader tidigare. Såklart var det det. Samma fast ändå så olikt. Vi bor nu på den strand som under turistsäsongen är den mest besökta, Klong Dao. En strand som i februari var fullpackad med folk och som nu ser ut så här;

Det liknar mer Koh Jum, vårt paradis. Blir lyckliga sista veckor i lugn och ro. GOTT!

Vi bor nu på ett hotell i fyra dygn och sedan vidare till ett annat i tre dygn. And then! And then comes en bit av familjen. Mormor och morfar <3

Vårt nuvarande hotell. En pool för oss själva precis bredvid stranden.

Detta liv vi lever just nu är ett sådant äventyr. Varje dag händer det något som får oss att tänka efter, samtala och därmed lära oss något nytt om oss själva. Så häftigt! Och barnen. Allt som hänt med barnen! Allt de lärt sej. Alla erfarenheter de har samlat. Jag har massor och åter massor att skriva om detta här på bloggen, om allt vi erfarit och som vi nu kommer att ta med oss hem och leva efter. Printar ner det i kommande inlägg. Nu behöver jag sova. Vi är trötta efter tre dagar på resande fot. Dessutom förkylda.

Men en liten rapport var det i alla fall. Och som sagt, på återskrivande snart!