Besökare

lördag 30 juli 2011

Ersättaren.

One man leaves. Another one enters.




Får JAG plats i sängen?!?

fredag 29 juli 2011

Två dagar.

Inte imorrn men nästa dag. Då. Då åker Johan till Norge med sitt nya jobb. And just to be clear, jag tycker att det är fantastiskt roligt för honom! Dock är jag lite nervös för min egen roll under hans Norgevistelse.

Utan att veta hur jag kommer att fixa nästa vecka, beundrar jag redan ensamstående föräldrar. Jag kan inte sluta tänka på att jag varje dag ska göra allting själv. Laga alla måltider (gör jag iof annars också), natta varje kväll, vara vaken varje natt (båda ungarna sover uselt!), vakna tidigt, plocka här hemma, ut med Geisha, tvätta, roa ungar, packa in och ur bilen, storhandla och ha vardag UTAN min andra hälft. Utan att kunna lämna över när jag tappat tålamodet. Veta att hur trött jag än är efter en dålig natts sömn, så är det jag som ändå måste fixa med lunchen och blablablabla...

Jag känner mej så splittrad i hur jag känner. Å ena sidan är jag nervös och ser inte fram emot att vara ensam. Å andra sidan känner jag mej usel som överhuvudtaget har sådana tankar. For God´s sake, jag har ju valt att bli mamma!

Men jag tänker vara uppriktig. Jag tycker inte att det ska bli kul. Alls! Jag tycker att det ska bli tråkigt.

And there I said it.

Anar att eventuella ensamstående föräldrar som läser denna blogg, himlar med ögonen och så även de som är själva med barn under veckorna. But I just can´t help it. Det är så jag känner. Det ska bli tråkigt! Jag vill att Johan ska vara hemma. Jag vill inte göra allt själv. Jag vill inte sova utan Johan.

Näpp, det vill jag inte.

Men jag ska göra det. Och det kommer bli bra. Om inte annat så får jag åtminstone dela säng med två ungar och en hund.

Kanske känns det så här för att hela sommaren varit så fylld av härligt umgänge att det kommer kännas ödsligt med bara två ungar och en hund.

Så här, på en uteservering, kommer jag inte sitta någon kväll i närmsta framtiden.


Men jag antar att det bara är bra. För efter denna sommar behöver familjen Agnemyr en rejäl detox. ALLA i familjen!


Och nu ska jag sova. Näst sista natten med hjälp i trappspringandet till ungar som vaknar trettio gånger i sekunder (och det är bara en liten överdrift).

torsdag 28 juli 2011

Semestern i plus och minus.

Här kommer vår semester i + och - med tillhörande (aningen överdrivet många) bilder.

Vi besökte Astrid Lindgrens värld +++ tillsammans med kusin Olivia +++++.


Det var uppskattat av både små


och stora.


Dock ville undertecknad smälla till de flesta vuxna - - - -. Det var så förgrymmat många och stora att min fyraåring inte såg ett skit när hans favorit Sjörövar-Fabbe sjöng i Villa Villekulla.


Jag lugnade dock ner mej emellanåt när jag såg hur kul våra söta ungar hade ++++


Vänner och kusiner +++++


bredvid varandra hela tiden.


Underbart att hänga med äldsta lillebrorsan ++++


och gott med alla glassar +++++ (för barnen) - - - - (för min löparkropp).


Härligt gäng att semestra med ++++ (fina svägerskan fattas på bilden pga butikspring).


När ungarna sett Pippi, Emil, Ronja och alla andra figurer samt när undertecknad förfärats nog av fotoknäppande icket leende (inte en jävel log, jag lovar!) vuxna - - - -, packade vi oss in i bilen och åkte till Ingatorp.

Där myste vi med syssling Carl-Johan +++++


och hans Cassandra +++++, som nog är det snyggaste gravida jag sett ++++ (för henne) - - - - - (för mej när jag ser tillbaka på min gravidmage).


Hos dem fanns det god mat ++++ och många hundar +++++


Kanske ingen hund med jävligt söt ändå +++++


Jag tror dock att Carl-Johan och Cassandra funderade en aningen över vad de gett sej in på i och med kommande bebis, efter att vi stormat in med tre ungar som bokstavligen kastade sej över dem + -


Lugna semestrar verkar ligga långt in i framtiden - - (för äktenskapet) +++ (för familjen).


Hemma igen i Sjöboviken, då fick vi besök från Norge +++++

Laila, Oskar, Elmer +++++


och Henning +++++


Dagar av sol och bad följde ++++


Ljumma vindar och varmt vatten ++++


Till och med jag hoppade i ett flertal gånger +++


Semestern har innehållit mycket gott. Till exempel sådana här;


Gin och tonic fast med Russian ++++ (för smaken) - - - - (för baken).

Och en av dagarna serverade våra gäster rosa bubbel ++++ mitt på dagen ++++ på stranden ++++


Makarna underhöll sej med kubb en av kvällarna ++


Min make vann +++ och det skröt han om i typ två dagar - -. Dock förlorade han i badtävlingen efter bara ett ynka litet dopp -

Härliga dagar och mysiga kvällar ++++


har vi sannerligen haft denna semester!

Jag känner mej så glad och tacksam över alla våra vänner som förgyller våra dagar +++++

So to sum up, I look young and we are having fun!!!

Jag ger semestern 2011 ++++!







tisdag 26 juli 2011

Hur jag känner mej.

Snart ska jag berätta för er om vår mysiga semester. Skriva om hur kul vi haft det med underbara vänner och familjer. Förtälja om irriterade bilfärder, föräldrar på Astrid Lindgrens värld som beter sej mer hysteriskt än jag själv och hur för mycket mat och för många glassar jag ätit.

Men inte nu. Nu ska jag inte skriva så mycket. Just ikväll laddar jag batterierna. Tankar energi av finfina vänner från Norge. Skrattar, bubblar och dricker drinkar. Jag fyller på med kraft eftersom jag på söndag blir ensam med ungar, hund och hus i veckorna tre. 3! TRE! T-R-E! TRE VECKOR alltså. I´m in shock! Hade inte tänkt mej dettta när maken fick nytt jobb.

Men vad jag försöker med nu, i dessa glada dagar, är att tränga bort den kommande ensamheten. Sluta sjåpa mej och fatta att många är ensamma under fler veckor än mina ynka tre. T-R-E! 3, alltså.

Nä, jag är inte hysterisk. Alls. Närå. Inte jag inte.

Så jag återkommer med massor av bilder från vår trip och lovar att berätta hur kul, jobbigt och underbart vi haft det.

Bjuder på en bild åtminstone. För att visa hur jag känner mej just nu;


Som en urvriden disktrasa. Vissa dagar är mer intensiva än andra. Denna dag VÄLDIGT intensiv med badande ungar och en alldeles för lång springtur i gassande sol (bajsnödig dessutom!).

Nu ni! Gin och tonic for me!

Skål!

torsdag 21 juli 2011

Bilfärden.

Lilla familjen på bilfärd mot Jönköping. Och det är ju inte så långt. Typ 20 mil. Men vi åker i god tid på förmiddagen. En bra tid för lilla att sova och lagom tid för stora att titta på dvd. Så kan vi stanna ett par timmar senare för lunch. Planering, planering, planering (läs: tråk, tråk, tråk.)

Vi backar ut från vår uppfart men stannar. Vi har glömt regnskyddet till vagnen. Backar så ut igen. Stannar. Vi har glömt paraply. Again, backar vi. Men såklart stannar vi igen, för jag har glömt strumpor.

Sen kör vi två kilometer. Ska precis åka ut på motorvägen. Då utbrister Lennon: "Är vi framme snart?"
Som om han skämtade med oss. Men det gjorde han ju inte. Han undrade verkligen. Är det långt kvar?

Vi kommer till Vadstena, där vi stannar för lunch. Vi har det förvånansvärt mysigt. Trots att lilla inte äter särskilt mycket och inte gärna vill sitta still.

Sen kör vi ytterligare några mil. Jag svär över husvagnar och medtrafikanter som inte håller rätt hastigheter (själv är jag felfri som förare....). Lennon gnäller lite och Johan pratar allvar med honom. Vince, som nu inte sover, vill inte sitta fastspänd och gastar ibland i högan sky. Inte så mysigt, faktiskt.

Sen stannar vi igen. Glass. Jag och Lennon skålar med våra glassar. Mysigt.


Lilla får till och med smaka av en ovanligt givmild storebror.


Och de har väldans roligt. Fortfarande mysigt.


Sista biten vi kör är tre mil och sedan är vi framme vid hotellet. Vi checkar in och åker sedan för att äta middag med Johans moster. Väl där försöker jag och Johan konversera med moster och hennes man, vilket funkar sådär. Två barn är varken tysta eller stilla och ska inte den ena bajsa så ska den andra gå ensam nerför trappen som är rena rama dödstupet. Vi äter och jag kommer på mej själv med att inte känna efter vad maten smakar eftersom jag försöker få min ena son att äta mer än bara ost och min andra son att äta överhuvudtaget. Vidare blir Vince vansinnig för att han inte själv får hålla festisen eftersom han då trycker ut all dricka (skitdesign för barn, dessa festisar!!!) och Lennon trillar av stolen.

Efter att ha känt mej otrevlig under ett par timmar packar vi in oss i bilen igen. Vi tackar för oss och åker till hotellet. Där duschar ungarna tillsammans och bråkar inte. Mysigt!

Jag får den lilla att somna.


Den stora läser sin bok och håller sej lugn i tre sekunder.


Nu ligger han och babblar. Välter en lampa och tappar en bok. Vill inte gärna sova.

Jag sa till min make tidigare idag att det skulle bli mysigt på hotellet, att vi kanske kunde "kramas" lite när barnen somnat. Han tittade då på mej och utbrast, inte alls särskilt sexigt: "Jag tänkte att vi kunde köpa ett Yatzy."

Och med tanke på att vår äldsta ändå inte verkar vilja sova så kanske det hade varit att föredra. Jag har bara så svårt att fatta att hotellnätter inte alltid betyder sova ut eller pippa all night long.

Jahapp. Lite Yatzy då.

onsdag 20 juli 2011

Semester!

Jahapp. Då ska vi se här... Första inlägget utan Annas support. Men det ska väl gå bra...

Måndagskvällen var sannerligen till belåtenhet! Bloggfix, Bon Jovi, bubbel, vänner, läppstift och kära återseenden, toppades med ett storslaget avslut.

Där stod vi, jag och Anna. Längst fram vid scenen. En blick and we knew it was coming. Sista låten, tillängnad Frun och Lärarjäveln - Livin´on a prayer!

Och ja, vi ÄR inte längre unga. Men jo, vi stod där ändå, längst fram och skrek. En och annan slängkyss, perhaps. Men fanimej om man inte bara lever en endaste liten gång. Då kan man väl få bete sej! Underbart kul och liiiiite ler jag fortfarande vid tanken på dessa minuter, längst fram vid scenen. Som några sorts wannabe-groupies :)

Övriga dagar så, spenderades tillsammans med älskade kusiner och sysslingar. Det slår mej varje gång vi träffas, hur mycket kärlek som råder i vår släkt. Så många kramar, pussar och fina ord mina barn får, är verkligen inte alla förunnat.

Vince med min kusin, Sofia.


Med henne och alla andra släktingar hängde vi under några dagar. Myste med mormor och morfar på kvällarna.



Och badade såklart!


Till och med jag hoppade glatt i... Eller glatt och glatt. Jag hoppade i. Kippade efter andan och så. Men badade gjorde jag, efter min långa löptur... Eller långa och långa. Efter min löptur.

Jo, det ÄR jag som sitter där!


Nu har vi landat hemma. För en natt. Imorrn drar vi vidare till Jönköping. Vi ska mysa på hotell med brorsans familj. Sen ska vi till Astrid Lindgrens värld. Sista natten borta blir tillsammans med älskad syssling och tjej.

Men dåså. Då publicerar jag då. Själv. Trycker på knappen bara. Japp. Det blir nog bra, ska ni se...

Om inte... Då svär jag några gånger och ringer Anna imorrn!

måndag 18 juli 2011

Brudar, bärs och Bon Jovi.

Sitter här. Där jag föddes. På samma gård. Några meter från huset jag växt upp i. Här bor Anna nu.

Anna, min "nygamla" vän. Som med en öl i näven, fixat min nya blogg.

Jag är så stolt över den att jag vill spricka. Jösses! Kolla headern! Min fina, fina familj! Hur i helvete har jag kunnat lyckats så bra med den?!? Och hur i helaste friden lyckades Anna fixa till Bon Jovi-symbolen?!?! Jamen, kan ni fatta?! Kan ni?!

Nä. Tänkte väl det.

Ni ba, WTF?! Är Kicki SÅ duktig vid datorn.

Men som ni nu vet. Jag har inte gjort ett skit. Jag har bara suttit här bredvid och druckit bubbel. Förundrats över att jag är tillbaka till min rötter, bokstavligt talat. Varit glad över att hittat tillbaka till en sådan fin vän som Anna. Och asanöjd med att mitt 50-talsläppstift really is a keeper!

Nu drar vi till öltältet i byn. Det är den årliga dansbandsveckan. Alltså, nostalgin!