Besökare

söndag 30 oktober 2011

Kalas.

God kväll.

Den här timmen vi har fått. Jag vet inte, jag. Men jag tycker att den hade kunnat stanna där den varit. För att man skulle få sova en extra timme är lite som ett skämt. Iallfall när man har småbarn. Jag lovar, det känns INTE som man vunnit tid när barnen kvittrar och klockan visar något som börjar med 05.

Oh, well.

Jag har funderat på en sak. Det här med att vara med på bild. Att jag, när någon tar kort på mej, ler precis på samma sätt varendaste gång.

Låt mej illustrera.

Här har min pappa tagit en bild. På mej och mina söner. Jag ler.


Å sen tog min mamma ett kort på mej och finaste brorsdotter Olivia. Jag log. På exakt samma sätt.


Sedan ett kort på mej och kära vännen, Rosie. Taget av Rosies man Johnny. Igen log jag. Intet nytt under solen.


Och det är sorgligt på något sätt. Att jag inte har några nyanser. Att jag inte kan improvisera. Jag bara ler, liksom. Som fanns det ingen morgondag.

Ointressant. Verkligen.

Sen tänker jag att det nog inte är någon som bryr sej. För jag inser såklart att det här med mitt leende är ointressant ur många aspekter.

Så jag berättar om helgen istället. Som varit så fin å härlig.

Som inleddes med middag hos tjejen på bilden ovan och hennes blivande man. De hade lagat så god mat att man dog. Fast det gjorde vi ju inte. Dog, alltså. Nä, vi skrattade. Och skrattade. Och skrattade. Oss igenom hela kvällen. UNDERBART!

Hemma hos våra barn fanns mina älskade föräldrar. Det är vi så tacksamma för! För på lördagskvällen kunde jag och maken gå på bio. Det, efter att ha suttit i några timmar på restaurang och ägnat oss bara åt varandra. Nåja, åt maten också. Ovärderligt!

På söndagen, alltså idag, fyllde finaste pappan i världen 63 år. Det gjorde också finaste Alma. Inte 63, då. Utan 9 hela år!!! Det firades såklart med tårta!


De flesta firade i Zlatan-tröjor (fruktansvärd utstyrsel om ni frågar mej) (men det gör ni ju förvisso inte).


Ovan: Axel, min pappa Lars, Lennon, Alma och Vince. Liggandes ser vi Olivia <3

Jag ville fira Halloween och drog därför på mej strumpor i rätta färger. Och detta kort är intressant! För jag tänkte att nu jävlar ska jag inte le. Fast vid närmare eftertanke kanske jag borde ha gjort det. Och inte suttit som man (jag) gör på toaletten.


Nåväl.

Helgen är slut för mej och maken. Dock inte för barnen. Imorrn är dagis stängt och därför hänger de omkring med mormor, morfar och kusin Olivia.

Gott!


Så...

Med tanke på den här timjäveln vi har "fått", tänker jag att dagen varit lite väl lång och tackar därför för denna vecka.

Godnatt på er!

måndag 24 oktober 2011

Ensamheten.

Jag minns ärligt talat inte när jag gick på toa ensam sist. Antingen är det något barn som vill berätta något viktigt eller så är det ett annat barn som vill hoppa från pallen mittemot toalettstolen och bli emottagen (inte alltid så avslappnande när man har privata behov att uträtta).

Så imorse när inget barn än var vaket, tänkte jag att det här var ju längesen. Längesen badrummet var tomt på ungar.

Men är det inte den ena, så är det sannerligen den andra...


Och det är klart man undrar om hon tyckte sminkningen blev okej, med tanke på hur hon glodde.


Fast å andra sidan har jag aldrig varit någon ensamvarg heller.

söndag 23 oktober 2011

Höst.

Först - tack kära ni som gett råd angående min långsamma springning. Intervall är svaret. Jag visste ju egentligen det. Men ni vet, ibland önskar man att man kan få ett bättre svar än vad man faktiskt vet att man kommer att få. Typ som när man vill gå ner i vikt. Då vill man inte höra att man ska äta mindre och röra sej mer. Då önskar man att någon ska säga, ät på du och skit i motionen. Sov mer istället, då går du ner alla kilon du vill. Eller man och man, JAG önskar att jag kunde få sådana orimliga svar. Men okej, jag får väl lov att köra igång med mina intervallpass igen, då.

Nu är det söndag igen. Och jag har ont i min fot. Men inte så att jag smäller av. Bara vanligt ont. Men är man en löpare av rang, så... Nä, let me stop me right there.

Hösten är fin, tycker jag. Idag njöt vi i vårt paradis. Solen strålade oss rakt in i ögonen.


Så gott, så gott att bara vara. Hänga med mina killar,


och min svarta vovve.


Vi har hunnit med massor under helgen. Jag har jobbat, vi har trängts på IKEA och fikat på Svampen. Eller säger man I svampen...? Oh, well! Så här glada var vi  iallafall.


Och detta fina överkast fick jag med mej hem. Eller fick och fick.


Jag fick sådan lust att fixa nytt överallt. Men den känslan gick över rätt snabbt när jag öppnade dörren till vårt gästrum. Numera tvättrum :(


Dessutom vet jag inte var vi ska ställa den hära;


Nu står den i vårt sovrum och stör. Den fyller absolut sin funktion under träningspass och så, men övrig tid skulle man behöva ett garage eller två. Eller man och man. VI!

Fixa nytt här hemma skjuts alltså upp på obestämd tid. Till advent, kanske...

Veckan som kommer, blir underbar. I just know it! Jag ska hänga med så många fina att jag inte tror det är sant. Sen händer mycket kul på jobbet. Och till helgen kommer mina älskade föräldrar <3

Jag är tacksam! Så tacksam.

Och nu en bild tillägnad Rosie och Ulli.

Nedan - hund med tänder ;)

lördag 22 oktober 2011

Snabbare.

Det här med springning. Jag måste faktiskt skriva om det. Igen.

För jag undrar om det finns någon därute med springkunskaper. Jag måste få vetskap om hur i helaste faen man tränar upp farten?!?! För det är något fel med min. Springer jag 3 km eller 6 km eller 7 km eller 5 km eller 5 meter, så är går det lika fort. Eller may I say långsamt.

Det är mycket irriterande. Mycket!

Eller så lägger jag ner det här springeriet. Börjar med någon annan sport. Säg schack.

Min fråga, alltså -  hur tränar jag upp farten? Utan att drabbas av akuta bröstsmärtor!

Anyone?

Fint stretchsällskap efter dagens springtur.

fredag 21 oktober 2011

Onyttigt.

Veckan som gått, då.

Jag har jobbat. För er som inte vet så har jag ett fantastiskt jobb med ännu mer fantastiska kollegor och det är ju fantastiskt, fantastiskt. Så det har gått alldeles utmärkt att ta sej igenom arbetsveckan. Although, jobbar jag imorrn också. Helt okej, ändå.

I övrigt har jag spårat ur. Kan man säga. Jag äter så mycket onyttigt och jag har ingen som helst ursäkt för det. Dåligt. Kan man säga.

Annars kan jag meddela följande;

- Jag har lärt mej använda plattång utan att bränna varken panna eller fingrar.

- Geisha åt igår upp ALLT kattbajs i lådan.

- Jag har troligen överansträngt min fot och får nu tillbaka för gammal ost, då jag tidigare skrattat ut maken efter att han överansträngde sin häl. Jag ba, men guuuud, hur gammal ÄR du?!?! Nu ba, jaha, det händer visst även den bäste...

Och det är tydligen allt jag kan åstadkomma i bloggväg denna fredag.

Nu tänker jag fortsätta mitt orimliga ätande. Man vill ju inte chocka kroppen, liksom. Och Idol på det.


söndag 16 oktober 2011

Helg slut.

Bröllopsdag idag. Den firas som sej bör med skumpa, middag och kyssar.

Or not.

Nä, maken är trött efter en lååång vecka (läs: för mycket whiskey igår kväll) och jag är inte det minsta sugen på bubbel. Istället sitter vissa och smaskar glass med maränger,


medan andra moffar chips.



Romantiskt, på gränsen till sliskigt.

Nä, kanske inte.

Men jag tänker att vi har måååånga bröllopsdagar kvar att fira. Och dom kan ju fanimej inte bli sämre ;)

Helgen slut. IGEN! Vad är det med helger och slut?!?

Den har varit bra, vår helg. Jag har fått pussar och kramar och sömn och mat och cola och praliner och chips och springturer (jorå, pluralis!) och tända ljus.

Allt jag behöver med andra ord.

Lördagsmiddag hos Johans fina kusin med familj. Jag fixade med lugg(jäveln) och plattång, svor överdrivet mycket och önskade att min frisör bodde hos mej.

Jag och minsta var glada.



Så skulle jag smitta av mej på stora,



men ibland får man förstå att alla inte vill stå i centrum och le fånigt.

Imorrn är det måndag och ny vecka. Och jag vet inte, jag... Men nog tycker jag att helgen kunnat stanna ytterligare en stund.

Önskar er en fin vecka!



fredag 14 oktober 2011

Trött.

Jösses, vilken vecka! Som avslutades med jobb i Stockholm. Jag är trött. Jag är sannerligen värd en massa mys i soffan. Kyssar och massage från maken.

Jaha, nähä. Det var visst trettio katter i vägen.


Oh, well.

Köpte några praliner och lite vin när jag stigit av Stockolmståget. Och det är vad vi njuter av nu, jag och maken.


Hunden och katterna ligger tätt intill, väntar på att vi ska tappa något.

Annars har vi en fin äldsta son, som blivit fotad på dagis.


Jag har sagt det förr och jag säger det igen - hur i helaste friden pippade vi till honom?!?!

Den lilla. Ni kanske undrar var hans dagiskort är. Då kan jag meddela att något sådant kort inte finns. För han bestämde sej för att han inte gillade fotografen och satte därmed igång en kollektiv protest som yttrade sej i att alla ungar gallskrek och snorade. Hence no picture. Man är stolt, det måste man tillstå ;) Jamen, fatta! Att han har sådant inflytandet på folk. Att han liksom kan trissa mobben ;)

Nä, ni! Nu fortsatt mys.

Önskar er en fin helg.



torsdag 13 oktober 2011

Luggen.

Jag är ohipp. Ohipp, ohipp, ohipp. Ändrar aldrig frisyr, klipper topparna två gånger om året. Max.

Så gick jag till Louise. En cool frisör. Och hon ba, jamen då klipper jag lugg då. Ja ba, troligt. Hon ba, jomen du kommer att bli skitsnygg. Jag ba, du menar allvar alltså? Hon ba, jaaaaa!

Jag ville gråta av nervositet. Men Lousie verkade så säker på sin sak så jag lät henne skära i min lååånga lugg.

Så tittade jag mej i spegeln...


...och tänkte, ojdå!

Längtade hem hela dagen. Ville dra och slita i håret. Känna om det kändes bra. Jag tog några kort,


och har bestämt mej för att jag nog tycker att det blev helt okej...


...jomen, det blev det väl.

Eller?

Vad tycker ni? Can I pull this off, det här med kort lugg?

Ärligt då!

tisdag 11 oktober 2011

Rim.

Ärligt! Rim. Det är ju orimligt (no pun intended!) att läsa på rim! Just vad jag fick göra för Lennon ikväll. Jamen, meningarna! Ordföljden!

Annoying! Eller vad tycker ni?

Sportig som få ut i skogen jag löpte
uselt det gick, utav svett jag dröpte.

Middag jag laga och den smaka´ blä
det verkade ungarna tycka mä´.

Möte på dagis, de flesta satt tysta
utom jag som alltid måste knysta.

Mensvärk from hell, så en cola jag klunkar
i magen det smärtar, vrider och dunkar.

I soffan jag rasat och på fotbollen jag buar
för jag väntar med iver på desperata fruar.

Jaja! Det kanske beror på hur bra man är på det. But still!

Very annoying.

måndag 10 oktober 2011

En del att göra.

Det är liiiiite mycket nu.


Men det man inte har i huvudet, får man ha på post it-lappar.

Truly Monday!

söndag 9 oktober 2011

Idag, söndag.

Vi vaknade tidigt. Steg upp. Nä, nu ljuger jag igen.

Så här:

Vince vaknade tidigt. Steg upp. En sekund senare gjorde Lennon likadant. Jag muttrade något, steg upp och bytte Vinces blöja. Sedan gick jag och lade mej igen. Johan steg upp. Lennon kom till min säng och vi slumrade. I köket var Vince arg för det mesta Johan råkade göra. Till sist steg jag och Lennon också upp. Det var gott med frukost. Och jag hade huvudvärk.

Dom hära är mina. Alla tre <3


Sen gick vi ut. Ner till vattnet. Vi bor i paradiset, så är det bara!

Bilder knäpptes på mej och grabbarna. Vi stod på badbryggan och ena ungen blev bara lite blöt om ena skon. Det är sannerligen en bedrift. Fina mössor hade vi alla tre (jag har en av Lennons)!


Vi letade efter ormen som bott vid bryggan hela sommaren. Johan sa att den nog sover. Sen gick Vince omkring och sa ssssssch, sssssssch mest hela tiden. Så satans söt med sitt lilla finger.


Som vanligt. Att han var söt, alltså.


Den stora får man absolut inte ta kort på utan hans samtycke. Jag försökte i smyg. Inte så lyckat. Han blev bara butter.


Dom tenderar att se lite buttra ut ibland, mina grabbar. But God, do I love ém!!!!!


Det har varit härligt höstväder idag. Och därför gjorde jag som sej bör - stannade inne och städade badrumsskåpen?!?!?!

Sen fick jag så dåligt samvete av för lite frisk luft och gav mej ut på en springtur med hunden. Jösses, vad bra det gick! Jag är förvånad själv. Och lite stolt. Tills man läser vänners status på fejjan som springer tre mil på två sekunder ;)

Nu är kaminen tänd. Jag kanske ska äta glass och chips och dricka cola.

Imorrn ny vecka. Den är fullbokad. Det blir kul!

Önskar er en härlig vecka!

lördag 8 oktober 2011

Höst då...

Internet har inte funkat på läääänge. Och jag är inte alls beroende av det. Närå! Detta datorhaveri har inte bekommit mej det minsta.

Fast det är ljug.

Jag har varit ytterst irriterad och därmed irriterad på att jag varit irriterad på sådant trams. Jävligt irriterande!

Men nu är nytt modem införskaffat och jag har trängt bort minnena från gårdagen då jag lät två timmar med ungarna slip away eftersom tiden istället ägnades åt Telias 55-minuters kö samt 45-minuters support. Visade sej dock att vårt modemhelvete strulade.

Although, märker jag att det inte funkar klockrent nu heller, trots nytt modem. Men det spelar ju ingen roll. Som tidigare skrivet, det bekommer mej inte (igen, lögn! jag är asaberoende av denna uppkoppling).

Let´s see...

Vad hade jag tänkt blogga om under datastrulet...?

Appearently, inget av vikt. För jag kan inte minnas en endaste liten bloggtanke. Eller jo! Det kan jag ju visst. Det här med min klädsel. Hur jag liksom in absurdum tänker att det inte spelar någon roll för Johan hur jag ser ut eftersom vi är gifta.

Torsdag kväll.


Obekymrat bad jag honom ta en bild. Sweet Jesus! Det här lantlivet!

Senare i soffan.


För att fötterna blir så lena. Tänkte even sova med plastpåsarna, men tänkte sedan att det nog finns någon sorts gräns i den äktenskapliga sängen.

Nu är det helg. Vi har städat ute och inne. Jag har bytt lakan.


Bilden är sorglig på många sätt. För vi har alltid haft samma täcke. Ett stort. Men nu har vi bytt. Till varsitt. För att maken fryser och jag svettas. Vi har gått vidare i vårt äktenskap. Vidare till separata täcken. Ålderdomligt.

Nu sitter vi i soffan. På varsitt hörn. Jag med vin, han med öl. Så stereotypiskt.

Ålderdomligt.

Och nu är det höst. Johan har tänt i kaminen (för sådant gör mannen i vår familj),


och jag har snöflingor på mina mjukisar.


Allt känns lite vemodigt. Ruggigt. Mörkt.

Fast jag är glad och lycklig. Andå!

Ni vet, sådär sorgset glad som i en amerikansk film, när tjejen går längs en parkväg med snyygg stickad tröja och en orange halsduk och är sådär naturligt vacker och fundersam. SÅ, så känner jag mej :)

Nu måste jag prata med Johan. Gud, vi måste hitta tillbaka till ungdomen. Separata täcken och stereotypa könsroller går inte för sej längre!

Kramar till er som läser. Ni betyder mycket!!!

tisdag 4 oktober 2011

Kvällens outfit.

Läser så många fina bloggar med dagens outfit. Och man vill ju inte vara sämre!

Så...

Kvällens outfit;



Nattlinne från Polarn och Pyret, mysbyxor från vette fan samt dammsugare från Elgiganten.

Som sagt, man vill inte vara sämre ;)

söndag 2 oktober 2011

Smelly cat.



Orimliga saker:

- att hålla på med läggning i årtusenden when a certain 1-åring inte vill sova av någon outgrundlig jävla anledning.

- att tappa en FULL bajsblöja uppochner på golvet och dessutom stoppa fingrarna i den när man ska plocka upp den.

- att den dyraste kattsanden luktar mest illa.

- att katterna går från ute till inne direkt till lådan utan att passera gå, TROTS flera utetimmar med en hel jävla skog som toalett.

- att hunden, trots uteduschning, sandar och grusar ner varendaste liten kvadratmeter.

- att jag inte orkade springa mer än 3 km efter förkylningsuppehåll under endast två små veckor.

Ovannämnda orimliga saker är förstås jättelika I-landsproblem. Ändock störande.

Katterna. The smelly cats. Dom... Äh, ni ser väl själva. Inte en människa går fri.

Mys med Lennon.


Mera mys med Alma.


And again, mys. Här med sovande Vince.


Annica-mys.


Inte så mysigt med svägerska/vän/faster/syster Sofia.


Dom är så keliga och dryga och söta och galna och snuttiga att man blir knäpp. Fast knäppast är nog hunden som blivit någon typ av mamma för dom.


Hon ligger helt still. Och dom snuttar. Kurrar och trampar. Alltså, hur snäll kan en hund vara?!?! Eller frågan är väl snarare - hur dum kan en katt vara?!?!

Nu, söndag. Helgen har varit till belåtenhet och därmed är krafter samlade inför veckan.

Vad jag har gjort? Myst med denna här <3


Maken har jobbat röven av sej och Lennon har hängt med kusinen i Västerås. Men nu är vi alla samlade och det är gott, så gott <3

Önskar er en fin veckan!