Klockan ringer.... Eh, jag menar förstås, Floyd hoar som en uggla. Jag sneglar på klockan. Den visar på kvart i sex. Jag gäspar. Floyd skrattar. Jag blundar och tänker att jag kanske kan slumra några minuter medan han ligger där och ler. Då tar dreggliga bebishänder tag i mina kinder. Nähäpp, inget slummer idag heller. Hans söthet tar över min trötthet och vi ligger kvar en stund. Pussas och så. Sen brakar det i blöjan and the day has begun.
Sen är det skolpojkar som ska väckas och födas. Med en av dem tar man också kläddiskussionen.
"Nej, det är inte varmt ute. Och ja, solen kan vara framme ändå. Och nej, din tunna tröja är inte anpassad för att användas utan jacka utomhus på vintern. Och nej, det finns bara dom här strumporna. Och ja, dina adidasbyxor är fortfarande i tvätten, som jag förberedde dej på igår kväll. Och ja, det är nog för kallt att gå utan vantar but what do I know, så ta gärna shorts, vettja!"
Sen pussas det hejdå och jag älskar dej, brorsan och du är så sööööt och jag kommer hem snart och leker med dej.
Floyd fortsätter att berätta;
Det blir dystert när brorsorna stänger dörren. Det blir så tyst här hemma. Bara jag och min gamla mamma.
Nåväl
Jag fördriver tiden med att äta. Sen drar jag katten i öronen istället för att rapa. Och eftersom det nu är flera minuter sedan jag bajsade så tänker jag att det nog är dags. Det är det. Alltid.
Skötbordet är roligt. Särskilt roligt är det att rulla runt och höra när mamma drar efter andan. Jag vet inte varför hon gör det. Sååååå högt är det väl ändå inte.
Tydligen går det inte att sätta på en blöja när jag ligger så här. I couldn´t care less.
Sen vill mamma yoga. Samma visa varje morgon. Fine! Jag somnar väl en stund då!
Med betoning på en stund då. För snart är det;
God morgon, kamrater!
And in my defense för min kortsovning - när hon yogar låter hon som brorsorna när de leker Darth Vader. Ibland tror jag att hon skämtar. Men det gör hon inte. Det ska tydligen låta så.
Det är inte bara jag som stör Darth Vader-yogandet med min vakenhet. Vi är flera som ba, men lägg av nu!
Jag tar förorättad över berättandet;
Man får vänta ut tills någon är trött. För då kan man ta en lång promenad utan att någon börjar hoa efter tre sekunder. Då sover någon gott i några timmar.
Någon;
Boken ni ser på bilden - läs! Läs den bara! Alltså, på riktigt, you have got to!!!
Nä, nu ska jag packa ner någon i vagnen och gå ut i skogen. Om våra eftermiddagar kan ni få höra en annan gång.
Hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar