Jag hade lagt fram mina yogakläder på badrumsgolvet igår kväll. Tidigt i morse skulle jag sätta på mej dem.
Detta utspelar sej klockan halv sex denna morgon;
Jag tar upp mitt linne, vänder det rätt eftersom det är ut och in. And bam! Ner på golvet ramlar en spindel. Det dunsar till i golvet, som en smäll, liksom (nä, okej, det kanske inte var en smäll men landningen hördes). En stor (nä, okej, inte tarrantellastor men inte en vanlig en, inte) svart spindel kryper snabbt in bakom toalettstolen.
Och där står jag. Utan att skrika. Utan dubbla hjärtslag. Utan skräck.
Jag känner mej helt chockad över att jag inte blev rädd. Visserligen blev jag väl inte glad och förtjust heller men jag greps inte av panik. Jag bara bad Johan att ta ut den.
Mötet med den här (dunsande) spindeln, kändes så underligt. Jag kunde liksom inte släppa det. Inte för att jag tyckte det var obehagligt utan för att jag reagerade så annorlunda mot vad jag alltid gjort. Jag förstod helt enkelt inte.
Och vad gör man när man inte förstår saker och ting? Man googlar förstås!
Detta var vad jag hittade. När jag läser det går det rysningar genom min kropp;
The Spider is considered the teacher of language and the magic of writing. Those who weave magic with the written word probably have a Spider as a guide. The Spider can teach how to use the written language with power and creativity so that your words weave a web around those who would read them.
The spider calls us to make use of our creativity and weave our dreams into our destiny.
Och sedan detta;
When the Spider appears to us, it is a message to be mindful of the choices we are making - and ask ourselves:
How are my choices affecting my life?
How can my choises improve my life?
How are my choises affecting others in my life?
The spider is teaching you that you are the creator of your life and that you should never give up, but fight to make your dreams come true, no matter how hard it seems.
Sen hittade jag också en svensk tolkning av vad en spindel på morgonen vill förmedla, men den betydelsen väljer jag att inte tro på.
Ni kanske känner mej lite vid det här laget. Gör ni det, så vet ni att jag är övertygad om att lycka är ett val. Hur mitt liv ser ut idag är baserat på alla val jag tidigare gjort. Hur jag ser på saker och ting, hur jag tolkar sådant som händer i mitt liv och hur jag sedan väljer att agera, är mitt och bara mitt val.
Jag tror att tacksamhet är lika med lycka. Jag tror att det jag fokuserar på växer. Jag tror att det sker mirakel varje dag och bara jag tittar noga så kan jag se dem. Jag tror att det finns ljus i allt mörker. A silverlining to everything.
Ju har förändrats mycket på kort tid. Jag märker det så tydligt här hemma. Jag tänker på ett helt annorlunda sätt, jag agerar annorlunda, jag känner mej annorlunda. Och ju mer jag tänker, agerar och känner annorlunda desto djupare blir min lycka, mitt lugn och min tacksamhet.
Ja, jag fattar! Det låter flum flummi flum flum. Till och med jag suckar åt mej själv. Men det ändrar ändå inte det faktum att jag ÄR annorlunda.
Om någon hade sagt till mej för ett par år sedan att jag skulle:
- Tacka för hundratals saker i mitt liv varje dag (alltifrån mina familj och min hälsa, till luften jag andas och, toaletten som inte svämmar över för att jag kastar papper däri), både i tystnad men också med hög stämma.
- Välja att se saker som händer som vägledande - misstag för att jag ska lära mej, sorg för att jag ska kunna känna verklig glädje, svåra möten med människor för att jag ska växa, en polisbil som en varningssignal, ett djur som en budbärare. To name a few.
- Försöka uppnå en av mina högsta drömmar, att bli författare och därmed skriva en bok på vår resa och snart skicka in den till förlag.
- Sitta i Lotusställning på allvar och seriöst meditera.
- Resa runt jorden under åtta månader, tillsammans med min familj och under den tiden finna mej själv och tillsammans med Johan finna vårt sätt att leva.
Om någon hade sagt detta till mej, hade jag bara skakat på huvudet och sagt att ja, resan absolut, men resten låter som en väldigt märklig och överdrivet andlig människa och det är inte jag. Jag är realist. Glad för mycket men nån måtta får det allt lov att vara. Och det där med saker som händer och att djur är några sorts vägledare - hahahahahaha, det är ju bara för roligt.
Men hur roligt det nu än är och hur flummigt det nu än låter, så är det sanningen. Och det bästa av allt är att sanningen gör mej lyckligare än jag någonsin varit någon gång under hela mitt liv.
Som sagt, en stor förändring.
I used to be restless. I've always wanted to fill my days with lots of things to do. I used to hate being by myself. I've never liked the silence. Until now. Now I can't wait to get home to my mat, I can't wait to spend time with myself. I just love, love, love the silence and the stillness. I love how yoga and meditation make me feel calm, happy and grateful. I'm so amazed by how our trip has changed me. How I see things differently now, how I find happiness in every moment of my day and how I feel love for so many people and for so much in my life.
En av mina äldsta (närmar sej 40 och använder sej av märkliga ord som exempelvis; "det var hög densitet på den här pommes fritesen") och närmaste vänner kom förbi mitt kontor idag och jag berättade för henne om spindelmötet. Hon fnissade lite och undrade vilket hennes guiding animal var. Arbetsmyran, sa jag och skrattade åt mitt eget skämt. Till svar fick jag; "Det är rätt åt dej att du fick spindeln. Den kan du gott ha." Haha :) Jag älskar att jag har både fina, roliga och galna vänner.
Guiding animals...
Kan det verkligen vara på riktigt? Nja, njäe... Jag vet inte jag. Fast jag anar att det är som med allt annat, om man tror på det, så finns det. Jag har inte riktigt bestämt mej än, vad jag ska tro och så där. Kan ju i och för sej vara för att jag inte känner mej särskilt nöjd med vilket djur som i så fall tilldelats mej ;)
Oh, well...
Spindels budskap i morse var i alla fall väldigt passande och jag tänker att det får räcka så. För när jag läste mer om det här med guiding animals så var det tydligen viktigt att ha bilder och symboler på det i hemmet så att det skulle känna sej välkommen. I really don´t know about that... Tänker nog inte dra för stora växlar på det här, som sagt.
Men spindeln och googlandet om dess budskap gjorde i alla fall min dag finare. Bara det, liksom!
Hoppas ni också har en fin dag <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar