När Vince sen vaknade och också hade ont i halsen blev jag orimlig och såg framför mej hur hela familjen åker för tömning kontinuerligt under resten av våra liv.
Sen vässade jag mej, steg upp ur sängen, åt frukost och en del av halsontet avtog. När jag frågade Vince hur han kände sej, tittade han frågande på mej. Faran var alltså över för denna gång.
Dock mår jag inte jättebra. Känner mej lite hängig och trött. Jag har fortfarande ont i halsen och snoret har börjat rinna. Men allt detta is a walk in the park för mej efter min berömda böld. Come influensa, come vinterkräksjukan.
Fast det sista var ett skämt. Ett stort sådant. Kom ingenting. För faen!
Lördag idag. Vi åkte till Lee. Men hans båt hade gått sönder. Inte för att det gjorde särskilt mycket.
Det fanns nämligen andra leksaker att roa sej med.
Lite otäckt i början bara.
Superkul till slut.
Tyckte båda grabbarna.
Själv bubblade jag litegranna.
Och fick till slut sällskap av mina superhjältar.
Sen gick vi in för att kyla av oss och äta lite godis.
Liggandes på golvet, tydligen...
Efter en stund undrade vi var vår pappa/make tagit vägen.
Till slut hittade vi honom.
En halvtimme i lugn och ro, fick han iallfall.
Sen in i skuggan för småprat.
Det är så mycket kärlek i den bilden att jag går sönder. Ibland har jag svårt att fatta att dessa killar är min familj. Min familj <3
Lee´s palmer (japp, ni får stå ut med dessa växter under denna resa).
Sen åkte vi hem för sushi och pizza.
Där hade barnens bästa vän fixat en överraskning.
Hero, LA Dodger´s maskot (presenten från Elissa och Danny i DC), blir tydligen en riktig hund när vi sover eller inte är hemma.
Förvånade och överlyckliga killar hittar till sist sin vän och med honom en skatt.
Guldmynt fyllda med choklad. Kan inte bli mycket mer värdefullt än så.
Lennon viskande: "Vince, vi väljer varsin godis från det vi fick på Halloween och gömmer till Hero. När han har varit så snäll måste vi ge mycket tillbaka."
Underbart, tycker jag! Med ungar som sedan inte kan prata om annat än att Hero faktiskt blir en riktig hund ibland och att när någon är så snäll så måste man tänka på att själv vara lika snäll.
Jag och Johan läste en tråd på Facebook om ett föräldrarpar som ibland lät barnens leksaker vakna till liv på nätterna. När barnen sen vaknade på morgonen hade leksakerna ställt till med både det ena och det andra. Så härligt! Att få vara barn och fantisera och undra och verkligen njuta av märkliga men samtidigt fantastiska saker som händer.
Nu ska barnen i säng och jag och maken ska se en film i soffan. Ölchips (?!?!) är inhandlade och glassen väntar i frysen.
Filmrecensioner kommer i ett annat inlägg. Har sett en vidrig, en dålig, en bra och en rolig film.
Skickar nu en kram till alla er som följer oss på denna resa!
HEj! Va fint ni verkar ha det !! :) Härligt!!
SvaraRaderaVilken kanon bild på Johan och barnen!! Mästerfotograf! och modeller :)
/Massa kramar från jonasfru