An end of an era...

Nämen, jag kan ju säga sisåhär;

Jag är trött.

Efter sjukstugan jag skrev om i förra inlägget blev alla friska. Eller det var åtminstone vad jag trodde. För när jag var mitt uppe i att glädjas över friskhet så kom febern åter till bebisen, denna gång för att stanna i en veckjävel.

Bebis plus feber är lika med noll sömn för mammor och pappor. (Zero. Noll. 0. Nada.) Noll sömn för mammor och pappor är lika med otrevliga nattkonversationer dem emellan. Otrevliga nattkonversationer mellan mammor och pappor är lika med not so trevligt for anyone during days. Not so trevligt during days... Äh, ni fattar.

Trött och otrevlig mamma med sjuk bebis.

Det var en gudagåva att våra vänner från Norge kom körandes och räddade upp vårt äktenskap och därmed också vår kärnfamilj. Omöjligt att inte vara glädjefylld med dem.

Barnen ba, jaaaaaaaaa, trevligt folk, äntligen!!!

Trevlig folk, indeed!

Så är sommaren invigd. Med dopp i isvak.

Själv invigde jag på andra, mer bekvämliga sätt...

Passade på att dränka mina bebisen-vill-inte-amma-längre-sorger med kreativt pyntad öl.

Det är verkligen sorgligt. Att jag vill mysa med ungen och mata honom med nyttig formula men får ett bett med efterföljande flin som respons.

Äh, ge dej nu, morsan! Jag vill inte hålla på och tutta som en annan bebis. Ge mej mat så jag kan kladda istället.

Hmmm...vänta lite här nu... Hur kan jag på lämpligt sätt vara så dryg som möjligt...?

Jo! Jag vet! Jag testar att gå med gåvagnen på mina krumma små fötter så att jag ramlar och slår i munnen. Utmärkt idé!

Eller så kryper jag nerför något stup eller nåt. Det är vilket som...

Mammans mantra;

"Så länge han är frisk och glad. Så länge han är frisk och glad. Så länge han är frisk och glad. Så länge han är frisk och glad."

Så to sum den här sjukdomstiden up;

Some are tired and some are happy
But thats alright cause no one feels crappy
Friends and sun saved our marriage
And one has to admit, that´s something to cherish
The baby will no longer nurse his mother
The only one happy ´bout that is the father
The mother whines; "I have no longer a baby!"
Father gets annoyed and says; "No husband either, maybe..."
Summer is here and the baby is now a big boy
Now all he does is find things to do to annoy
His mother is crying out loud; "Why, why, why, does he not want my boobies mera?"
Well, maybe not what one wants but it´s an end of an era...

An end of an era <3

The beginning of an other...