Lennon: "Jag också."
Haha! Struntungar! Älskar att jag påverkat dem på det sättet! Att de inte bara tar efter mitt, ibland rätt så bedrövliga temperament.
Jag tror som Dalai Lama;
Sen kanske meditationen inte fortgår i önskvärd längd. Kanske börjar de hoppa bomben minuten efter. Och minuten efter det kanske de, möjligtvis, också är i luven på varandra. Inte Namaste heeeeeela dagen, alltså. Men i alla fall, de har fattat grejen och DET är helt fantastiskt, tycker jag!
Namaste för väldans mycket in life.
För varma kvällar i poolen med vänner;
För hopp och lek;
För allt roligt barnen får göra och uppleva;
För sköna sovstunder i skuggan för minimänniskan;
Så att vi stormänniskor kan äta lunch i solen;
För June som älskar bebishäng;
För barn som gääääääärna hjälper June att bli av med alla löv både i poolen och på land;
To name a few!
Sjukt hett idag. Då passade vi på att åka Downtown (är man normal spar man sådant till svalare dagar!) för att titta in i små märkliga butiker.
Dålig bild på mysig gata;
Johan hittade genast något passande till vår sista stackars bebis;
Jag tyckte att den var hemskt rolig men fnös och låtsades att jag tyckte att den var både vulgär och opassande.
Och förresten fanns det så många andra som passade miljoner gånger bättre;
Men vi köpte ingen av dem. Däremot köpte barnen vidrigt godis som var märkligt och stort,
vi hittade två coola grejer att sätta upp på väggen hemma i Sverige och barnen lade varsina par dollar på hajtänder i liten ask. Vi åt en mysig lunch på ett äkta amerikanskt diner, barnen fick glass och jag fick mens.
"Fast det tror jag inte, att det är mens du har redan." sa barnmorskan för några veckor sedan innan jag åkte på semester.
"Jo", sa jag. "Den kom efter två månader."
"Nä", sa barnmorskan. "Det är väldigt, väldigt ovanligt och jag har aldrig träffat någon som har haft det."
"Nähä", sa jag. "Men nu har du det. Det var samma efter mina andra två barn."
"Du helammar alltså inte?"
"Jo."
"Nääää..."
"Eh, jo..."
"Men då kan du inte ha fått mens."
"Nähä, då är det väl nåt annat jag får en gång i månaden under en veckas tid då."
"Du vet att det är väldigt, väldigt ovanligt att ha mens när man helammar."
"Eh, jaha..." nickade jag och visste inte vad mer hon ville att jag skulle säga.
"Hemskt ovanligt..." mumlade hon med rynkad panna och antecknade något.
"Oh, I feel so special", muttrade jag ironiskt.
"Va?" frågade barnmorskan.
"Nä, inget", svarade jag.
En parentes i detta inlägg, förstås. Men det hade ju varit skönt om jag vore vanlig och helammade utan mens, så här i hettans tider med många pooldopp.
I-landsproblematiken jag har, liksom.
I´m special and I like it!
En annan speciell sak med mej när jag är här i USA, är min oförmåga att låta bli kvällssnacks.
Nä, jag kunde inte välja mellan två hötappar, så jag tog av båda;
But in my defense - det gjorde Johan också! OCH han hade dessutom topping på sin glass. Det hade inte jag. Karaktär, kallas det.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA, åt den sista meningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar