Besökare

onsdag 27 januari 2016

Skitsnack

Meningar vi säger här hemma these days;

"Nu ska jag bajsa. Behöver någon kissa innan?"

"Nu är det kiss gånger tre där inne så den som går nästa gång måste spola."

"Lennon, kom fort och roa Floyd! Tankbilen är här så vi får använda det vatten vi vill och jag måste bara duscha."

"Mamma! Får jag spola?" "Neeeeeeej!!!!" "Men jag råkade bajsa."

Som ni förstår har vi inget vatten. Ingen som bor i vårt område har det. Det är vattenpumpar som går sönder, dåliga inflöden, tomma brunnar och en massa skit i det vatten som sedan kommer. Kommunalt vatten skulle ha kopplats in typ förra året men det förhalas och byråkratin visar sej från sin allra härligaste sida.

Jag brukar titta på det uuuuuuunderbara programmet "Familjer på äventyr" (egentligen vill inte jag och Johan se det för vi blir så sjukt avis på de som är med att jag ibland får en klump i magen) och denna säsong är det en familj som bor i norraste Norge och åker på expedition till Svalbard. Alltså, världens ände typ. Men vad jag kan utröna så har de vatten i kranarna. TROTS the remote place they live in. We - not so much! Och då bor vi alltså två kilometer från en av våra stora motorvägar som två mil åt båda hållen leder till rätt stora orter. Vi bor inte, som man kan tro, in the middle of nowhere.

Alltså, det är sååååååå svårt att planera sin vattenanvändning. Det är ungefär lika enkelt som gravid att planera sin egen vattenavgång, dvs omöjligt.

Jamen, typ;

Fan också, jag måste bajsa. Igen! Tredje gången idag, vad är oddsen för det, liksom... Oj, det blev mycket denna gång också. Suck... Då får jag lov att sluta äta så mycket fibrer imorrn. Det här håller inte. Tankbilen kommer på eftermiddagen...hmmmm...kanske kan jag hålla mej till det. Ska du OCKSÅ bajsa, Vince? Igen? Faaaaan!

Eller;

Helvete!!! Jag blev för svettig av yogan, nu måste jag skölja av mej. Men om jag tar våtservetter till att börja med. Jag kan ju värma dunkvattnet och tvätta av det värsta, kanske. Hmmm...

Ovant, detta planerande. Mycket skitsnack blir det.

I alla fall.

Bra saker med detta;

Vi har lärt oss hur sjukt mycket onödigt vatten vi använder. Vi kommer aldrig mer använda onödigt mycket vatten. Att inte behöva planera vattenanvändning är lyx!

Saker jag insett;

Det är mycket fult att ha dunkar everywhere i huset. Jag är inte särskilt stark, för vissa dunkar orkar jag inte hälla med. Jag går på toa ofta. Jag tvättar händerna ofta. Jag byter blöja på bebisen sjuuukt ofta.

Saker jag tackar för varje dag;

- Att vi inte har magsjuka (peppar, peppar (för i helvete!!!))

- Att mina fina svärföräldrar hämtar upp smutstvätt och tvättar åt oss

- Att Johan har ett jobb att duscha på

- Att vi har ställen att hämta vatten på

- Att jag ammar och inte behöver blanda ersättning eller välling

Idag läste jag en mening som fastnade i mej och som stämmer så himmelens bra;

"När vi har en stor skatt mitt framför ögonen är det sällan vi märker den eftersom vuxna människor inte tror på skatter."

Water - största skatten ever!

Nämen, förutom vattenplanering så yogar jag vidare här hemma. Har världens gulligaste sällskap.

Masken, kallar jag honom. Jag lägger honom framför mej, på behörigt avstånd. Så här nånting;


Så andas jag mej igenom några positioner. And then... Masken tar sej alltså framåt. På en masks sätt. Rumpan i vädret och skjuts med tårna. Snart är han framme vid mej och asnöjd.

Sötaste masken jag någonsin sett! Rumpan!


Jag bara måååååste pausa och pussas. Måste!


Hmmm... Úndrars hur jag kan störa mamma på andra sätt imorrn...?


Nä, nu ska jag bajsa, tänkte jag. Forcera fram nu när det finns vatten.

Ni ba, tack det räcker så!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar