Och med piller och koffein kommer man långt.
Ända till Stockholm, faktiskt. Jag är på kurs. Otroligt intressant kurs, dessutom. Så intressant att jag inte vill missa en endaste liten sekund. Men när jag bara sovit två timmar inatt (hostande ungar), har jag i vissa stunder svårt att hålla mej vaken. Men med lite hjälpmedel, så.
Fast jag medger att detta verkar hemskt olämpligt.
Kursen är slut för dagen och jag sitter på hotellrummet och känner mej ensam. Såklart är det skönt att bara ha sej själv att tänka på men...
...en skön säng, ett glas vin och inga störningsmonent...
...skulle definitivt ha varit tusen gånger mysigare med maken som sällis (och Ulli kan genast sluta himla med ögonen!).
Men jag klagar inte (bara lite). Kryper istället ner under rena lakan och tittar på teve. Eller skriver lite.
Imorrn är jag ännu friskare!
Ser rätt härligt ut måste jag säga, men kan tänka mig att man saknar familjen... Njut av lugn och en natt där inga barn väcker dig, sov och bli frisk(are)! :-)
SvaraRaderaTänk, jag längtar alltid efter att få krypa ner i en nybäddad hotellsäng, själv, när jag är hemma. Åka på kurs och vara från mina älsklingar är ofta välbehövligt! MEN...när man väl är där, ensam på hotellrummet... Ja, då vill man bara hem till en trång säng med fötter som sparkar å Karl som snarkar...
SvaraRaderaKnepigt va....? ;-) Så ta nu å njuuuut av ensamheten!
Kram Marie