Part 4

Tänker att ni är less på att läsa om vår åh-så-härliga-och-underbara-resa, så därför börjar jag med vad som också är en del av vår resa men inte lika åh-så-härligt-och-underbart.

Som denna arga, envisa och galna unge. 

Inatt vaknade han och skrek: "Du är duuuum! Jag vill ha mina arbetsbyxor! Du är dum! Jag vill titta på Mästerkatten! Du är dum!" Sen gick det några timmar och sen vaknade han och skrek argt: "Jag tycker om min mamma!!!"

Och med inatt menar jag varje natt. På dagarna kan han också vara arg. Till exempel om jag inte orkar bära honom all the time eller om maten som serveras inte duger eller om storebrorsan gör något "opassande" eller om vi inte sätter på Mästerkatten på teve hundradelen efter det att han bett om det eller över något annat som inte passar herrn.

Jag vet att det är någon mening med att han är så söt att man dör. Och charmig och rolig. Annars vette tusan...

He knows what he wants, konstaterade June efter en dag tillsammans med honom.

Lennon har varit aningen speedad sedan vi kom. Han har gått på högvarv och varit aningen gnällig och lättstött. Men igår lättade det. Nu är han sitt glada och lugna jag igen. Så himla kul att se honom prata med June. Han lär sej nya ord varje dag och är superstolt när han förstår.

Nu verkar iallafall båda grabbarna ha anpassat sej efter tidsomställning och miljöombyte. Skönt!

Oftast är det kul att ha en brorsa att springa runt med.

Någon att simma med.

Fast ibland kan ju en brorsa också vara ganska så jobbig och störande. Som när den lilla gastar: "Du är dum!" och får till svar av storebror: "Han som sa det han var det!"

Det är då man ba, det är sol, det är varmt, det är härligt, vi är på semester och vi blir inte irriterande, nejdå minsann, vi är glada och har det helt underbart!!! Å det har vi ju, men ni fattar! Gnäll och bråk är precis lika irriterande i Florida som hemma. 

Men oftast är vi så här glada.

Igår blev vi bjudna på frukost hos Junes föräldrar. De bor så fint att jag nästan fick en hjärtattack direkt barnen rörde sej. Jag var livrädd att de skulle stöta emot något fint och dyrt. Jag försökte tala allvar med dem och till slut pekade Lennon på ett bord och sa: "Mamma, titta vilket dyrt bord!"

Här ser ni mej sammanbiten med ena ungen tryggt i knät.

Här bor de.

Och har denna otäcka vy.

De bor granne med hotellet där jag jobbade som simlärare, den rosa byggnaden,

dit vi promenerade.

Inte en så jobbig promenad.

Just det, ja! Vi har bytt bil. Den vi hade först var alldeles för liten så nu kör vi runt i denna.

Kanske inte lika cool som Junes,

men vi kommer dit vi ska iallafall. Idag ska den ta oss till IHOP - International House Of Pancakes. Till Starbucks. Kanske till någon mysig park. Eller till stranden. 

Fast nu myser vi inne och väntar på att regnet ska ta slut. Och japp, regn är lika irriterande här som hemma i Sverige. 

Ha en fin kväll så har vi en fin dag!