Bröllop.

Nä.

Jag kommer aldrig att tycka att något sådant här fjuttigt kan ersätta choklad å cola. Små ynka melonbitar å ett glas bubbelvatten med citron.

Fnys.

Det är nästan så att det inte ens är mysigt med de tända ljusen. Det nyttiga förstör stämningen, liksom.

Tur att det snart är fredag. Så att jag inte ramlar ur kläderna, menar jag.

Vet ni.

Att jag har varit på bröllop. På ett sådant fint bröllop att jag vill gråta när jag tänker på det.

Hanna och David. De lyckliga tu.

Å så undrar man ju. Hur snygg får en brud vara?!? Nästan att jag blir förbannad.

En fantastiskt rolig bröllopsfest. Och jag är helt övertygad om att jag hamnade vid det roligaste bordet.

"Granne med brudparet. Sveriges största Bon Jovi-fan. Så hängiven idolen att hon tatuerat in hans textrad på armen, tillägnat sönerna. Ärligt bloggande teckenspråkstolk som bott i Staterna. Delar brudens hundintresse och är svag för döskallar. Gift med Johan A."

Det är jag det.

Å här är min bordsherre, Robert. Rolig, trevlig och intressant!

Dagen efter var möjligen inte lika fantastisk. Inte jag heller. Varken som mamma eller fru. Eller som något annat heller för den delen. Jag var helt enkelt oduglig.

Men det ordnade upp sej framåt tisdagen. Då kunde jag dessutom titta åt både höger och vänster. Att headbanga som 35-åring är inte att rekommendera.

Annars har jag shoppat skor. Skor som jag inte behöver. Jag är helt övertygad om att jag är sjuk på något sätt. Jag har aldrig orkat shoppa något som jag inte är i akut behov av.

Men hur skulle jag inte kunna köpa dessa?!?

Nå? Vad tycks?

Dock oroar jag mej för detta shoppingbeteende. I´m still in chock.

Vardagen rullar på. Tillsammans med Pippi har man aldrig tråkigt.

Inte med ungar som är sockerstinna heller.

Men att alla bröllop är slut för denna sommar, det är tråkigt.

Tur att vi snart ska åka till sommaren igen. Det ska bli roligt.

Men nu måste jag sova. Det är en kamp om minutrarna med sömn these days.

The småbarnsdays.