Höst.

Först - tack kära ni som gett råd angående min långsamma springning. Intervall är svaret. Jag visste ju egentligen det. Men ni vet, ibland önskar man att man kan få ett bättre svar än vad man faktiskt vet att man kommer att få. Typ som när man vill gå ner i vikt. Då vill man inte höra att man ska äta mindre och röra sej mer. Då önskar man att någon ska säga, ät på du och skit i motionen. Sov mer istället, då går du ner alla kilon du vill. Eller man och man, JAG önskar att jag kunde få sådana orimliga svar. Men okej, jag får väl lov att köra igång med mina intervallpass igen, då.

Nu är det söndag igen. Och jag har ont i min fot. Men inte så att jag smäller av. Bara vanligt ont. Men är man en löpare av rang, så... Nä, let me stop me right there.

Hösten är fin, tycker jag. Idag njöt vi i vårt paradis. Solen strålade oss rakt in i ögonen.

Så gott, så gott att bara vara. Hänga med mina killar,

och min svarta vovve.

Vi har hunnit med massor under helgen. Jag har jobbat, vi har trängts på IKEA och fikat på Svampen. Eller säger man I svampen...? Oh, well! Så här glada var vi  iallafall.

Och detta fina överkast fick jag med mej hem. Eller fick och fick.

Jag fick sådan lust att fixa nytt överallt. Men den känslan gick över rätt snabbt när jag öppnade dörren till vårt gästrum. Numera tvättrum :(

Dessutom vet jag inte var vi ska ställa den hära;

Nu står den i vårt sovrum och stör. Den fyller absolut sin funktion under träningspass och så, men övrig tid skulle man behöva ett garage eller två. Eller man och man. VI!

Fixa nytt här hemma skjuts alltså upp på obestämd tid. Till advent, kanske...

Veckan som kommer, blir underbar. I just know it! Jag ska hänga med så många fina att jag inte tror det är sant. Sen händer mycket kul på jobbet. Och till helgen kommer mina älskade föräldrar <3

Jag är tacksam! Så tacksam.

Och nu en bild tillägnad Rosie och Ulli.

Nedan - hund med tänder ;)