Föräldrahemmet.

Vi firar påsken med varsin son, jag och maken.

Jag och Lennon myser med kusin Axel och faster Sofia i Dalarna.

Skattjakt med skattkarta.

Morfar Lars hjälpte till att leta,



efter en mycket dyrbar skatt,

som också var mycket god.

Mysig sagostund efter en rolig dag.

Hemma hänger Vince och Johan. Där fanns också ett påskägg med en dyrbar skatt i.

Saknar min minsta så jag spricker men åååhhh, vad mysigt det är att bara ha ögon för Lennon.

Det är också väldans gott att vara hos mamma och pappa. Maten är så god och sängen är så skön och allt är så lugnt.

För det är ju så, att åka till sitt föräldrahem är mysigt, trevlig och allt det där man oftast tycker när man åker till barndomens trakter.

BUT!

A very big but! När jag kommer hem till mina föräldrar, så finns det alltid något att må lite dåligt av. Ofta är det av minnen. Minnen som fastnat på bild.

Året är 1992 och vår familj äger uppenbarligen ingen helkroppsspegel.

Förhoppningsvis ingen spegel alls.

För då har jag åtminstone en ursäkt för denna bedrövliga "stil". Typ, jag levde för så länge sedan att man inte hade tillgång till speglar och därmed inte kunde veta att i vissa kläder och kepsar visar man sej bara inte bland folk.

Herrejössesgud! Det är skrämmande. SKRÄMMANDE!

När jag sitter här i föräldrahemmet och häpnar över min fulhet, tänker jag att snart, snart säger min mamma eller pappa att jag visst var söt. Men nej, dom skrattar. Skrattar! Inte med mej utan åt mej.

Så kommer min yngsta bror. Min pappa blir överlycklig och visar skadeglatt upp fotot även för honom. Min bror skrattar, om möjligt, ännu mer. OCH hans flickvän. OCH min svägerska.

I min förlägenhet skickar jag fotot till min make som snabbt svarar: "Hade vi träffats tidigare i livet hade det aldrig hållt."

Nämen, det känns bra. Jag känner mej trygg i mej själv. Behöver minsann inte någon yttre bekräftelse. Jag vet att jag duger som jag är.

Så jag tar en bild med brorsan och det blir så tydligt. Smink. Jag måste ha smink. Och shampoo, för i helvete!

Glad påsk, då :)