Hur dagen blev.

Mina önskningar gick inte i uppfyllelse. Still ont i hälen och bilen kostade 2700+3700 nätta kronor.

Men som jag skrev, det gör ingenting. På sanning.

För idag hämtade jag två fina pojkar. Den ena sa: "Mamma, vilka fina strumpor du har!" Den andra sa: "Idag mamma, får du sex pussar!"

Det sistnämna övertygar mej om att mirakel faktiskt finns!

Kvällspigga grabbar väljer Skyline på Spotify och jag har ännu en låt att avsky.

 

Jag lagade goda fiskburgare och dessa njöt jag av i tre sekunder innan barnens tallrikar var tomma och fyra bedjande ögon tittade på mej. "Mamma, får vi gå till Liam och Elton. Snälla! Snälla!"

 

Kvar blev jag med disken. Jag satt där och stirrade på tomma stolar och tallrikar med lingonsyltsrester och undrade exakt när jag reducerades till kock/diskare/tvättare/sagoberättare.

 

 

Sen slutade jag fundera och tog tag i allt. Det vill säga, jag gjorde mej en kopp te, satte mej i soffan och surfade runt på goda efterrättstips inför morgondagens valborgsfirande. Sen kom Johan hem och diskade.

 

Nu sover barnen och Johan är ute och springer. Jag är så avundsjuk! Men jag vilar i två dagar till med Voltarensmörj. Precis så som en fin och omtänksam vän instruerat mej.

 

Imorrn ska jag göra en veckas jobb på åtta timmar. Mycket stressande, men som sagt, mirakel sker. Om Lennon delade ut en hel extra puss, lär ingenting vara omöjligt.

 

Trevlig Valborg på er!

 

 

 

 

Att ha allt.

 

Fredag efter jobbet. En solig altan och ett glas med röd dryck. Glada barn och en hel helg framför mej.



 

Lördag förmiddag. Hembakta bullar i solen. En kopp te och en bok.

 

 

Lekande barn (och tiggande hund) som pausar för fika.

 

 

Grannar som kommer över på en kopp och ett snack.

 

 

Tvätt som hängs i solen (and for the record - jag hängde de andra två maskinerna!).

 

 

Hund som simmar. Isen släppte ju för tre sekunder sen so why not, liksom...

 

 

Sandlådelek med härlig utsikt.

 

 

Häng med stora som numera satt en gräns på fem pussar per dag (och det är helt jävla omöjligt att få sej några fler, jag lovar!).

 

 

Opretentiös och oplanerad middag med grannar i osminkat tillstånd.

 

 

Fotboll på gräsmattan.

 

 

Rostade mackor, kex, räkor och ost med maken framför serien jag äääälskar - The Big Bang Theory.

 

 

Inget annat behöver jag. Och det menar jag verkligen. Jag är oändligt lycklig och tacksam.

 

Ändå tänker jag önska mej följande:

 

- Att min hälsena bara är överansträngd tills imorrn och att jag då kan springa utan smärta igen.

 

- Att bilen bara behövs servas imorrn utan att någon ringer och säger; ja hej, jag ringer från Mekonomen och vill bara fråga om det är okej att vi fixar det och det och det och det och det och då blir till slut en summa på piiiiiiiiip kronor.

 

Men om ovanstående önskningar inte slår in, så gör det inget. Absolut inget. Jag har fortfarande allt.

 

Allt!

 

Tack.

 

 

 

 

Mitten av veckan.

Jaha.

Idag har jag lagat ugnsgratinerad aubergine med tomat och fetaostöverdrag. Det blev asäckligt! Smakade lakrits, vilket jag avskyr. Grönsaksbiffarna blev också misslyckade och smakade inte gott. Om man säger så.

Jag: "Nä, det här var verkligen inte gott!"

Lennon: "Åh, vad skönt att du säger det, mamma. För det tycker inte jag heller."

Vince: "Det smakar bajs."

Få saker gör mej så arg som att misslyckas med maten.

Här hemma har jag en sjuk make och en halt hund. Den sista är jag superorolig för. Hon kan knappt resa sej från bädden. Måste ringa veterinären imorrn. Maken är jag mindre orolig för. Mest bekymrar jag mej för min egen del och håller mej på ett inte så kärleksfullt avstånd från honom. Jag vill inte bli sjuk.

Idag sprang jag 8 km och slog personligt rekord. Det oroar mej att jag bryr mej om det. Gud, vad jobbig jag är! Ska jag hålla på så nu? Hålla koll på tid och få blodsmak i munnen och så.

Pust!

Men hörrni, hur härligt är det ute?!?! Sol, värme och ljus! Har längtat så efter häng på altanen. Nu sitter jag där och njuter så fort jag får en minut över. I ful huvudbonad, visserligen. But still, jag njuter!

 

 

Mitt i en fullspäckad vecka. Pausar i soffan med te och mörk mörk jordgubbschoklad.

 

Sen gonatt.

Milen.

Å jag ba flög fram! Det var inte alls särskilt jobbigt. Det är bara som det ser ut.

 

Men fråga inte Katta om det. För hon lär ju säga sanningen om sin bajsnödiga, flåsande löparvän. Sanningen som i "alltså, Katta hade inte du varit med nu så hade jag gått".

 

Men nu är den sprungen. Milen. Halva vägen i motvind dessutom. Borde bli plus 5 km, kan jag tycka. Tack, Katta för att du hade tålamod och höll ner farten för min skull. Du är bäst!

 

Och jag är glad, nöjd och rynkig.

 

 

Innan jag gav mej ut rörde jag ihop en enkel blandning, som när jag kom hem blivit underbart gott knäcke.

 

 

Men eftersom jag har blivit typ förstoppad eller nåt, så får jag inte i mej en bit av det.

 

Oh, well.

 

Dom här två är fortfarande sjuka.

 

 

Och finaste maken tar ännu en VAB-dag imorrn. Jag har mycket att ta igen på hemmafronten.

 

En stund i soffan nu.

 

 

Sjukstuga

Hemma hos oss just nu.

 

Lennon 38,5

 

 

Vince 39,5 (med Ipren)

 

 

VAB denna vecka är mycket opassande. Jag har bedrövligt mycket att göra på jobbet, men jag försöker tänka att det är oviktigt i jämförelse med mina sjuka pojkar. Jobbar en del hemifrån men när båda sjuklingarna sov, snodde jag några lugna minuter i solen.

 

 

Jag tänker hur ofta det händer att saker inte blir som man tänkt. Ibland blir det sämre men oftast bättre. Ibland blir det helt enkelt bara annorlunda. Som den här veckan. Väldigt annorlunda mot vad vi trodde. Ingen idé att stressa upp sej eller bli arg.

 

Just go with it.

 

 

 

 

Sjukt.

Sjukt fullspäckad vecka blev till sjukvecka.

Lennon har fortfarande feber och hela vårt veckotänk falerade. VAB och pussel. Vi har löst det bra men det gör mej inte stolt när jag hör mej själv säga; "Jag kan inte vara hemma på måndag. Inte på tisdag eftermiddag heller och inte på onsdag förmiddag."

Att fortbildningar och möten går före min sjuka unge är inte okej!

Men ändå blir det så ibland. Och eftersom det stör mej väldigt mycket så kommer hösten och våren vara en tid då jag och maken funderar över framtiden och hur vi vill leva. Verkligen leva. På riktigt. Hur mycket ska vi jobba? Med vad? Var? Vi behöver paus och den pausen ska vi ta utomlands. Många hinder och mycket att ordna för att uppnå detta mål. Det kommer förmodligen bli tufft och krångligt men iväg ska vi! Har numera en ny mening framför mej på mitt kontor:

"Hinder är vad du ser när du viker blicken från målet."

Så det är vad vi gör. Fokuserar på målet. But oh my God, att vi behöver påminna varandra, jag och maken. För ibland skulle det sannerligen vara lättare att bara ge upp och tänka att det inte är meningen.

Men aldrig att vi ger upp!

Lennon har haft feber sedan i fredags natt. Kvällarna är värst. Dagarna däremot, när febern inte är lika hög, då kickar rastlösheten in.

Således idel konstiga påhitt med lillebror.

 

När man antingen jobbar eller tar hand om sjuka barn och inte hinner ut i spåret, då kör både maken och jag hemmaträning.

 

Vissa andra hakar glatt på.

 

 

Annars är jag skyldig min man en hel del. Han har ganska många upp, om man säger så. Under hans eftermiddagsvab tog han tag i den värsta uppgiften ever. Den som vi har skjutit upp sedan snön försvann.

 

Bajsplocket.

 

Det som göms i snö, kommer som bekant upp i tö. I detta fall, vinterns hundbajs som fyllde två påsar.

Jag får helt enkelt betala denna skuld i natura.

Jobb och vab imorrn för oss båda. Kvällsjobb krockar med föräldramöte. Om inte Lennon blir sämre kommer farföräldrar och sitter barnvakt. Som sagt, detta eviga pussel.

Nu te och knäckemacka.

Helg med mamma.

Meeeeeen, vilken fin helg jag har haft.

Mamma och jag i Stockholm.

 

Vi hängde där med moster Lena och kusin Maria. God mat och dryck, hotellnatt, prat och skratt. Glad, lycklig och tacksam!

 

Mamma, Maria och min sjukt stora bulle.

 

 

Pizzan jag fick på mysig restaurang i Gamla stan, var sannerligen bakad med kärlek.

 

 

Finfina tjejer att hänga med <3 Men man blir ju galen på tiden som efter vad som känns som tre sekunder ba, nu är det slut.

 

Idag kom jag hem till en sjuk Lennon. Han har inte varit sjuk på väldigt länge och verkar ha glömt  hur det känns. "Men mamma, jag har ont överallt hela tiden." 

 

Han somnade kvart över sex ikväll, innan huvudet landade på kudden, mitt i meningen "jag vill gå upp och leka nu mamma." 

 

 

Lillebror har varit motsatsen till sjuk. Pigg, glad och rastlös. Överlycklig när jag kom hem. Inte för att jag steg över tröskeln, då. Närå, farmor och farfar hade kommit fem minuter tidigare och jag blev således blåst på spring in i famnen och blöta pussar. Fnys...

 

 

Johan jobbar till halv tolv ikväll och själv har jag krupit upp i soffan tillsammans med helgens inköp.

 

Min underbara tekanna.

 

 

Till gott te knaprar jag underbart knäckebröd, bakat av bästa grannen. Snyggt inslaget var det också. Återigen - så många fina människor jag har i mitt liv <3

 

 

Imorgon tar en tuff vecka vid. Jobbschemat är sjukt pressat. Tur att jag jobbar bäst under press och att det är roliga saker som händer.

 

Ännu en en god helg i mitt goda liv. Gott!

 

God kväll!

 

 

 

Paus mellan jobben.

Nu ni!

Springer jag så långa sträckor att jag inte längre kan använda vanliga strumpor. Åh, nä! Nu behöver jag löparstrumpor, ser ni. Jorå.

Men det var inte det jag ville skriva om. Egentligen ville jag inte skriva om något särskilt men nu kan jag ju passa på. While at it, liksom.

Ser ni lilla ungen? Han med hänget på byxorna.

Utstyrseln är den enda han vill ha på sej. Ibland kan man få honom att möjligtvis reconsider en annan tröja men i övrigt är det kalasbyxor som gäller (fulaste klädesplagget på jorden och fråga mej inte varför jag köpte dem!). Han är oresonabel när det gäller detta och jag väljer mina strider. Denna strid väljer jag alltså inte, hence the kalasbyxehäng. Hans brorsas vanligaste kommentar: "Men mamma, tvätta dom där byxorna nu då så jag slipper höra gnället!" Klokt sagt. 

Annars blev den här lasagnen sjukt god.

Purjo, zuccini, paprika och champinjoner. Sedan krossade tomater, tomatpuré och dijonsenap. Kryddat med oregano, timjan, vitlök, salt och peppar. Sen stavmixer. Sen lasagneplattor varvat med såsen. Mozzarella och basilikablad i mellanskiktet. Mjölk och grädde blandat med riven parmesan över allt och sen ugnen. Anmäl-mej-till-mästerkocken-varning. 

Och nu.

Ska jag tolka i teve. Då passar inte detta naturligt slitna anlete sej. 

Så är det bara att måla på. Måla på ba.

Men jag vet inte jag... Om det blev så mycket bättre.

Oh, well. 

Jag har en fin personlighet.

Kram på er!

Helg med häng.

Fin och härlig helg med vänner och familj inleddes på fredagskvällen hos Marie med tapas, vin och efterrätt. Jenny ska flytta ifrån oss och såklart måste vi säga hej då på det trevligaste sättet. Massor av skratt, trots skälet för sammankomsten.

 

Fortsatt vänhäng på lördagen. Då hemma hos mej i form av Meandi-party. Vin, plock och klädprovning. Återigen många skratt. Jag är oändligt lyckligt lottad med så många fina vänner <3

 

En av dessa fina vänner gav mej helgens outfit i födelsedagspresent. Vad gjorde jag utan min personal shopper, Rosie? Älskar mitt nya linne!

 

 

Söndagen i samma tecken. Familj och vänner på sent födelsedagsfika. Jag hade bakat röven av mej.

 

 

Jag tänkte att man väl nån gång måste slå på stort och överdriva hela bjuda-på-hembakat-grejen.

 

 

Citron- och limepajen var sjukt god (ger er recept nån dag), blåbärsmuffinsen misslyckade, kladdkakan god (omöjligt att misslyckas med), bullarna kaneliga och goda och chokladbollarna way too söta eftersom barnen ba, meeeeera strössel. Som jag sa, jag hade bakat röven av mej.

 

Den här,

 

 

har varit på kalas, fotbolls"träning" och lekt med kompisar hela helgen. Sen har han varit fin, hjälpsam och rolig. Jag har bett om pussar vid flertal tillfällen, but nooooo! I love him <3

 

Den här,

 

 

har varit "lite" irriterad över att han inte fick följa med på kalas och"lite" arg för att han inte fick följa med mej ut på springtur. Han har också varit bakstjälp, lekt med kompis, bytt kläder 30 ggr och varit så oändligt söt att jag pussat honom en gång i minuten. I love him <3

 

Tillsammans har dessa två uppträtt och dansat till låtar jag hör cirkus 100 grr/dag. Listan på låtar:

 

Popular

We´re not livin´ in America (hemsk Uggla-version)

Ninjagolåtarna (from hell)

Star wars(jävla)introt

You (alltså snart grinar jag, jag avskyr låten. AVSKYR!)

 

Här ser vi danspose till Popular.

 

 

Jag frågade dem när de skulle sova ikväll om de haft en fin helg. Jaaaaaa, mamma, sluta tjata! sa Lennon medan Vince sa, tyst och sov nu, mamma.

 

Japp, så var det med det.

 

Och nu mina vänner...

 

...får ni ta del av ett fantastiskt före och efterrepotage.

 

FÖRE

 

 

 

 

EFTER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

 

 

 

Jag vet att detta är materialistiskt av mej, för saker gör en ju inte lycklig och allt det där. Men jag äääälskar vårt nya badrum och jag blir lycklig varje gång jag går förbi det. Jag måste titta in där flera gånger varje dag. Det är så fint!

 

Och det bästa av allt är att jag äntligen får användning för mina 490 kr/styck-handdukar. De passar perfekt därinne! Jag fick rätt till slut. Att handla saker man absolut inte behöver på NK för alldeles för många pengar, kan löna sej ibland. Eller vad säger du, Malin? Efter sju år hänger dom alltså där och blänker och nu kan min pappa och min make sluta himla med ögonen och sluta upp med att låtsastorka sej på dem alternativt knöla ihop dem för att reta mej. In their faces, liksom. Skrattar bäst som skrattar sist och allt det där. (And never in my life kommer jag att tillstå att köpet var aningen onödigt och oövertänkt.)

 

Titta så fina dom är (appropå att vara materialistisk)!

 

 

Denna söndagskväll är jag trött och lycklig efter alla härliga samtal och alla skratt. Jag är mätt och belåten efter all god mat och allt gott fika. Jag är så tacksam över allt och alla i mitt liv och jag hoppas att alla inblandade känner min tacksamhet och kärlek <3

 

Nu slänger vi oss i soffan och dricker lite cola. Kanske knaprar jag upp de kvarvarande chipsen också.

 

God söndagskväll på er!